Biologiska Upptäckter
Nu är jag nästan färdig med detta projekt, näst sista delen.
Denna text kommer att handla om Biologiska Upptäckter, och jag har valt att berätta och argumentera om Penicillin.
Penicillin påträffades av en slump år 1928 av den brittiske bakterielogen Alexander Fleming.
En mögelsvamp hade av misstag förorenat en icke godartad bakterie och fullständigt slagit ut den onde bakteriens levnadsvilkor.
Tio stycken praktiska expriment gjordes på råttor ett år senare vilket ledde till Nobelpriset.
Denna upptäckt har hjälpt många människor med svåra sjukdomar, och eftersom att penecillin är relativt billgt att tillverka, så har just den marknaden nått ut till även de fattigare, tredje världen.
Vikdet har lett till ökat smittskydd.
Denna text kommer att handla om Biologiska Upptäckter, och jag har valt att berätta och argumentera om Penicillin.
Penicillin påträffades av en slump år 1928 av den brittiske bakterielogen Alexander Fleming.
En mögelsvamp hade av misstag förorenat en icke godartad bakterie och fullständigt slagit ut den onde bakteriens levnadsvilkor.
Tio stycken praktiska expriment gjordes på råttor ett år senare vilket ledde till Nobelpriset.
Denna upptäckt har hjälpt många människor med svåra sjukdomar, och eftersom att penecillin är relativt billgt att tillverka, så har just den marknaden nått ut till även de fattigare, tredje världen.
Vikdet har lett till ökat smittskydd.
Genteknik
Nu, Genteknik.
Ett mycket intressant ämne enligt mig.
I denna fråga tycker jag att alla aspekter vävs ihop lite, för det etiska har med det naturvetenskapliga att göra samtidigt som det finns en väldigt tunn linje mellan det etiska och estetiska.
Jag ska försöka att inte krångla till det i berättandet.
Om gentekniken utvecklas såpass mycket att man kunde ändra DNA't och hindra genetiskt medärvda sjukdomar, ex Alzheimer.
Det vore Revolutionerande, Och skulle räknas med som en av de största historiska händelserna i världshistorien.
Det skulle rädda väldigt många liv.
Det är här det negativa naturvetenskapliga argumentet går ihop med det estetiska negativa argumentet, Gentekniken kan missbrukas.
Man skulle kunna skapa ett superideal, och männiksor skulle glömma hur det är att använda hjärtat, endast det yttre skulle styra.
Men, om det gick att ändra i arvsmassan, DNA't, så att missbildade människor, få två stycken normala ögon istället för 3, någon som föds utan öron kan få nya öron eller någon utan näsa kan få en ny näsa, Det måste ju vara rätt, man hjälper ju bara människan att få nya, fungerande, yttre organ.
Jag, tycker inte att det Är etiskt rätt, att odla fram öron, näsor och annat på djur.
Är djur människans playground?
Kan vi göra vad vi vill, bara för att de är djur?
De som behöver nya organ, ska låta sina egna celler stå för uppbyggnaden.
Vi ska inte låta den sk "lägre intellegensen" stå för celldelningen.
Det ska Vi göra.
Ett mycket intressant ämne enligt mig.
I denna fråga tycker jag att alla aspekter vävs ihop lite, för det etiska har med det naturvetenskapliga att göra samtidigt som det finns en väldigt tunn linje mellan det etiska och estetiska.
Jag ska försöka att inte krångla till det i berättandet.
Om gentekniken utvecklas såpass mycket att man kunde ändra DNA't och hindra genetiskt medärvda sjukdomar, ex Alzheimer.
Det vore Revolutionerande, Och skulle räknas med som en av de största historiska händelserna i världshistorien.
Det skulle rädda väldigt många liv.
Det är här det negativa naturvetenskapliga argumentet går ihop med det estetiska negativa argumentet, Gentekniken kan missbrukas.
Man skulle kunna skapa ett superideal, och männiksor skulle glömma hur det är att använda hjärtat, endast det yttre skulle styra.
Men, om det gick att ändra i arvsmassan, DNA't, så att missbildade människor, få två stycken normala ögon istället för 3, någon som föds utan öron kan få nya öron eller någon utan näsa kan få en ny näsa, Det måste ju vara rätt, man hjälper ju bara människan att få nya, fungerande, yttre organ.
Jag, tycker inte att det Är etiskt rätt, att odla fram öron, näsor och annat på djur.
Är djur människans playground?
Kan vi göra vad vi vill, bara för att de är djur?
De som behöver nya organ, ska låta sina egna celler stå för uppbyggnaden.
Vi ska inte låta den sk "lägre intellegensen" stå för celldelningen.
Det ska Vi göra.
Mångfald Av Arter
Samma sak ska göras här, fast nu ska jag ge ett argument för och ett emot när det gäller vår mångfald av arter.
Estetiskt sett, så är en mångfald av arter bara fint.
Vi kan tycka om alla arter på samma sätt som vi tycker om konst och för vissa innebär en mångfald av arter så mycket mer än bara just vad det ser ut att vara.
Dock, så finns det människor som har arter, djur, i privat syfte och då får de inte leva det liv som ett djur ska få leva.
Det är att missbruka mångfalden, och inte rätt.
Jag, personligen, tycker det är helt fel med ex cirkusar och djurparker, då djuren får leva ett onormalt liv i fel miljöer.
Djur hör inte hemma i bur, de hör hemma i sin natur.
Och nu det etiska, som råkade komma med på slutet av det estetiska argumentet.
Jag tänker ha fisken som debattämne.
Den otroliga mångfalden av fisk som vi har idag, beror främst på att vi tagit hand om våra hav och minskat utsläppen om man jämför med 50 år sedan.
Fisken, som fått mycket bättre levnadsvilkor, kan föröka sig igen och överleva.
Men det finns arter som inte får någon chans att föröka sig, på grund av allt hetsfiske.
Utan att gå in på siffror, så slängs det otroliga mängder djur, och inte bara fisk, varje år.
Även fast vi har många arter och en tid fiska av den specifika arten, så kommer denna konsumation leda arten i döden.
Det gäller att dra ned på fisket, och fiska lite av varje art åt gången så de får en chans att återhämta sig.
Ett ex här, för att göda en Torsk i fångenskap, fiskas 100 sillar som föda.
Och då ser man ganska snabbt att den arten förminskas, ganska så drastiskt.
Så, det naturvetenskapliga.
Ja......Om en art av, vi säger småfåglar, skulle dö ut, så finns det kompleterande arter kvar.
Små fåglar finns det många av, och uppgiften som den utdöde fågeln hade i ekosystemet kommer ersättas ganska snabbt av en annan art.
Men om exempelvis Gamarna skulle dö ut, ja då skulle det inte finnas så många arter kvar i kategorin asätare.
Gammalt kött skulle ligga och ruttna, hungriga djur skulle äta av det och bli sjuka.
Fler djur sjuknar in, vi säger lejonen, och hela den arten dör ut.
Då skulle det ske en radikal ökning bland ex hjorten, och det skulle bli för mycket av den arten i ekosystemet, en rubbning i "schemat".
Om då ekosystemet inte hinner anpassa sig och utveckla andra arter som kan ersätta ex lejonen, så kommer fler arter att dö ut för att deras "uppgift" i ekosystemet inte finns kvar.
Estetiskt sett, så är en mångfald av arter bara fint.
Vi kan tycka om alla arter på samma sätt som vi tycker om konst och för vissa innebär en mångfald av arter så mycket mer än bara just vad det ser ut att vara.
Dock, så finns det människor som har arter, djur, i privat syfte och då får de inte leva det liv som ett djur ska få leva.
Det är att missbruka mångfalden, och inte rätt.
Jag, personligen, tycker det är helt fel med ex cirkusar och djurparker, då djuren får leva ett onormalt liv i fel miljöer.
Djur hör inte hemma i bur, de hör hemma i sin natur.
Och nu det etiska, som råkade komma med på slutet av det estetiska argumentet.
Jag tänker ha fisken som debattämne.
Den otroliga mångfalden av fisk som vi har idag, beror främst på att vi tagit hand om våra hav och minskat utsläppen om man jämför med 50 år sedan.
Fisken, som fått mycket bättre levnadsvilkor, kan föröka sig igen och överleva.
Men det finns arter som inte får någon chans att föröka sig, på grund av allt hetsfiske.
Utan att gå in på siffror, så slängs det otroliga mängder djur, och inte bara fisk, varje år.
Även fast vi har många arter och en tid fiska av den specifika arten, så kommer denna konsumation leda arten i döden.
Det gäller att dra ned på fisket, och fiska lite av varje art åt gången så de får en chans att återhämta sig.
Ett ex här, för att göda en Torsk i fångenskap, fiskas 100 sillar som föda.
Och då ser man ganska snabbt att den arten förminskas, ganska så drastiskt.
Så, det naturvetenskapliga.
Ja......Om en art av, vi säger småfåglar, skulle dö ut, så finns det kompleterande arter kvar.
Små fåglar finns det många av, och uppgiften som den utdöde fågeln hade i ekosystemet kommer ersättas ganska snabbt av en annan art.
Men om exempelvis Gamarna skulle dö ut, ja då skulle det inte finnas så många arter kvar i kategorin asätare.
Gammalt kött skulle ligga och ruttna, hungriga djur skulle äta av det och bli sjuka.
Fler djur sjuknar in, vi säger lejonen, och hela den arten dör ut.
Då skulle det ske en radikal ökning bland ex hjorten, och det skulle bli för mycket av den arten i ekosystemet, en rubbning i "schemat".
Om då ekosystemet inte hinner anpassa sig och utveckla andra arter som kan ersätta ex lejonen, så kommer fler arter att dö ut för att deras "uppgift" i ekosystemet inte finns kvar.
Naturtyper
Jag har valt Regnskogen som debatt ämne, och kommer att arumentera för/mot ur 3 olika synvinklar.
Ur ett naturvetenskapligt sett perspektiv, som inte bara gäller regnskogen, så är det viktigt att bevara regnskogen för att växtligheten där producerar mer än 70 % av allt syre som finns på Jorden.
Jag ser inga direkta fördelar med att Inte bevara hotade naturtyper.
Om man ska se det hela ur en Etisk synvinkel, så finns det ganska många exempel på varför man ska bevara t.ex. regnskogen, men jag tänker ge Ett exempel.
Det finns ännu många oupptäckta organismer i regnskogarna, och många av de djur som lever där, skulle dö ut och regnskogarna skövlades.
Även Ur invånarna skulle berövas sina hem och det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.
Jag kan inte argumentera För skövling av regnskogarna, för jag ser inget som helst positivt med det.
Ja, ett Estetiskt argument från mig nu...
Regnskogen, är en väldigt vacker och exotisk plats med många unika arter.
Att låta något så underbart gå under, vore som att låta lyckan tas från jorden.
Men det är inte bara regnskogarna av alla platser som är vackra.
Nordens skogar är helt underbara, och då behövs inte andra fina platser, eller?
Jag fick tänka riktigt länge på den här delen.
Det är svårt att hitta någonting som är både för/mot, och själv vara överens om det argumentet.
Men, slutligen, så blev det väl hyfsat.
Biologisk Mångfald
Biologisk mångfald är när en viss art är beronde av en annan för att upprätthålla ekosystemets resurser.
Och det är bra för att olika arter ger oss bl a råmaterial och material.
Och, bara för att en art inte har något värde för oss människor gör det inte arten värdelös, den kan ha stor betydelse för andra arters överlevnad eftersom allt är beroende av varandra.
Det som behövs för biologisk mångfald är olikartade organismer, Y kromosomer och X kromosomer.
Det Genetiska Arvet
Dags för det genetiska arvet....
Känner att detta är lättast att förklara med en bild, kanske lite text.
Känner att detta är lättast att förklara med en bild, kanske lite text.
Cellen
Nu har det blivit dags att berätta lite om cellen.
Alla organismer är uppbyggda av celler, och det är cellerna som inehåller DNA't, vilket bestämmer hur vi ska se ut osv.
Bakterier, består endast av en cell till skillnad från människan, som är uppbyggd av flera miljarder celler.
Det finns fyra olika celltyper:
-Växtcell
-Svampcell
-Djurecell
-Bakteriecell
Cellen består av 9 olika delar.
1, Cellmembranet, som skydadr och bstämmer vad som får komma in/ut.
2, Cellkärnan, Huvudkontoret och där inne ligger DNA't.
3, Edoplasmatiska nätverket, hjälper till och erbjuder färvägar för proteinet.
4, Golgiapparaten, bearbetar, sorterar och paketerar de proteiner som cellen framställt, så att de sedan kan skickas vidare.
5, Mitokondrien, har en viktig uppgift i cellen genom att hjälpa till med ämnesomsättningen.
6, Lysosomen, Som hjälper till med födan i cellen, ex. socker (energi).
7, Cellskelettet, Skyddar cellen.
8, Cytoplasman, vätskan i cellen samt innehåller en del viktiga proteiner.
9, Ribosomer, Där aminosyror bildas.
Alla organismer är uppbyggda av celler, och det är cellerna som inehåller DNA't, vilket bestämmer hur vi ska se ut osv.
Bakterier, består endast av en cell till skillnad från människan, som är uppbyggd av flera miljarder celler.
Det finns fyra olika celltyper:
-Växtcell
-Svampcell
-Djurecell
-Bakteriecell
Cellen består av 9 olika delar.
1, Cellmembranet, som skydadr och bstämmer vad som får komma in/ut.
2, Cellkärnan, Huvudkontoret och där inne ligger DNA't.
3, Edoplasmatiska nätverket, hjälper till och erbjuder färvägar för proteinet.
4, Golgiapparaten, bearbetar, sorterar och paketerar de proteiner som cellen framställt, så att de sedan kan skickas vidare.
5, Mitokondrien, har en viktig uppgift i cellen genom att hjälpa till med ämnesomsättningen.
6, Lysosomen, Som hjälper till med födan i cellen, ex. socker (energi).
7, Cellskelettet, Skyddar cellen.
8, Cytoplasman, vätskan i cellen samt innehåller en del viktiga proteiner.
9, Ribosomer, Där aminosyror bildas.
Evolution
Livets utveckling forts.
De nya bakterierna kallades blågröna bakterier, och när det bildats fler bakterier av denna sort så bildades även mer syre.
De bakterier som levt utan syre i nästan 1 miljard var inte vana vid den nya gasen, därav historiens första massutrotning. Enormt många bakterier dog pågrund av syret, men ett fåtal anpassade sig till det nya förhållandet och blev fler av fler med hjälp av mutation.
Syrehalten steg i haven, och syrgas steg upp och lade sig i det skyddande ozonlager som än idag skyddar oss från de skadliga UV strålarna.
Detta lade den konkreta grunden för liv på land.
För omkring 800 miljoner år sedan, då bakterier hade härjat på jorden i 3 miljarder år, så började de encelliga organismerna att leva tillsammans i kolonier. Olika cellgrupper specialiserade sig på olika uppgifter, ex syreupptagning och näringsintagning. Tack vare detta kunde snart flercelligt liv uppstå.
Under 4 miljarder år hade nu bakterier varit de enda levande och nu kunde de första riktiga djuren utvecklas. I haven, så uppstod maneter, maskar, nässeldjur och olika blötdjur och det fanns miljontals flercelliga alger. Alla dessa växter och djur har troligtvis uppstått genom mutationer och genom det naturliga urvalet.
För 600 miljoner år sedan hade djuren ännu inget skelett. Allt levde i havet och de enda växter som fanns var föercelliga alger. Allt eftersom så började nu även ryggradsdjur uppstå i form av käklösa fiskar, så kallade rundmunnar. Algerna flöt upp på land och la sig som tjocka täcken längs stränderna. Detta skulle senare hjälpa växterna upp på land.
Då algerna flyttade längre in på land och bildade gigantiska ormbunks skogar, tog även djuren efter, och det fanns goda livsmöjligheter på grund av det solljus, syre och koldioxid som landlivet kunde erbjuda.
Havsskorpionen, Eurypterus, hade nu installerat sig på land och kom att bli det första landlevande djuret. Nu när detta första stadie i vistelsen på land hade genomförts, började spridningen av växter och djur och snart skulle både land och vatten vara fullproppade av olika arter.
Efter 40 miljoner år skulle det första ryggradsdjuret kunna leva på land, och ständigt så utvecklades arten till perfektion för landlivet. Arten utvecklade nya andningsorgan, bättre organiserade sinnen och kunde hantera vattentillgångarna som var väldigt små på land.
Till en början skulle arten var ohotad och det skulle inte vara någon konkurrens om föda. Troligtvis utvecklades groddjuret ur grodfiskar, som levde på land då och då och ibland i vatten. Grodfiskarna hade mycket enkla lungor och starka fenor och de flydde lätt upp på land då fara hotade.
Hos fiskdjuren skedde en explosiv utveckling och massvis med nya arter uppstod. Bland de landlevande djuren kunde man nu se helt skilda arter om man jämförde med dem i vattnet. Insektslivet utvecklades och nu kunde man även skåda de första spindlarna.
För omkring 345 miljoner år sedan förenades jordens då flera kontinenter till två stycken: Gondwanaland och Laurasien. Detta var gav goda chanser för att nya arter skulle uppstå. Det skedde även en kraftig utveckling hos främst växtligheten. Enorma ormbunkar bredde ut sig till stora skogar och senare under uppstod även de allra första fröväxterna.
300 miljoner år sedan, och historiens första istid hade kommit. Många arter dog på grund av detta, men när väl istiden hade nått sitt slut så kunde kräldjur börja utvecklas från groddjuren.
Den främsta skillnaden mellan dessa arter var att groddjurens ägg levde i vatten, helt oskyddade från uttorkning om de skulle behöva förvaras på land. Kräldjurens ägg hade däremot tjocka skal och hade därför större chans att klara sig på land.
I slutet av denna tidsepok, slogs de två dåvarande kontinenterna Gondwanaland och Laurasien, ihop till Pangea, superkontinenten. Samtidigt skedde även historiens största massutrotning. Upp till 90 % av alla dåvarande arter tros ha dött ut. Massdöden hindrade dock inte dinosauriernas utveckling som skulle komma härnäst.
För 230 miljoner år sedan, då livet på jorden hade återhämtat sig från utrotningen, genomgick kräldjuren en mycket snabb utveckling och denna nya art, kom att bli dinosaurien.
På grund av klimatet var andra växt och djurarter tvungna att snabbt anpassa sig efter det nya klimatet som Pangea fört med sig, annars kunde det blui svårt att överleva. Ryggradsdjuren blev större och intelligentare och barrträden fick tjockare barr. utvecklades för att klara torkan. Ungefär samtidigt som dinosaurierna började ta form så började Pangea, superkontinenten, att brytas upp, och arterna behövde anpassa sig till de nya klimaten på nytt.
Dinosaurierna hade kommit för att stanna, och ledde vidare utvecklingen till Däggdjuret. Dock så var det vanligaste däggdjuren råttor och möss, och de livnärde sig främst på insekter. Men de skulle vidareutvecklas i många miljoner år framöver, och sedan leda till männiksans uppkomst (vilket kommer lite längre ned i texten)
140 miljoner år senare, skulle växtlighetens tid vara kommen, och det skedde en radikal utveckling. Träden var nu bland annat av björk och ek, och det fanns blomväxter som vi ännu har idag.
Det var också under denna period om Pangea delade på sig helt och hållet. Afrika bildades och drog sig söderut samtidigt som Amerika drog sig åt väster och Asien åt öst. Kontinenterna började, även de, att likna de som finns idag. Efter 65 miljoner år skulle dinosauriernas liv på jorden avslutas mycket snabbt. 3/2 av alla arter dog ut och därmed var dinosuriernas tidsålder förbi.
Vad man tror kan ha orskat detta var ett meteoritnedslag som orsakade förödande konsekvenser, bland annat svåra klimatförändringar. Dinosaurierna dog alltså helt och hållet ut, men det gjorde inte däggdjuren. Det var också däggdjuren som nu hade sin tid framför sig.
Dinosauriernas död hade skapat förutsättningar för däggdjuren att ta över. Och det gjorde de också. Däggdjuren bestod visserligen av ganska få arter, omkring 4500 stycken, men de skulle inte hindra utvecklingen då däggdjur är väldigt primitiva.
Elefanten, som kanske inte riktigt såg ut som den idag, existerade, och blåvalen, som skulle komma att bli det största djuret som någonsin levt på jorden. Andra djur som levde var katten och hästen, vilka inte heller riktigt såg ut som idag. Mot slutet av denna tid hade också den äldsta människan tagit form. Hon skulle sedan utvecklas under 2 miljoner år för att bli den hon är idag.
Slutligen, för 2 miljoner år sedan, hade utvecklingen fört med sig så mycket, och människan hade tagit form.
Jag tycker att det har gått bra att skriva denna del av projektet (föutom ett litet missöde som inträffade igår). Informationen har dock vart ganska svår att hitta, och det har inte vart det lättaste att formulera meningarna. Trots allt, så har det gått snabbt att få ihop denna text och jag har lärt mig mycket.
Hoppas jag blir lika nöjd med resten!
De bakterier som levt utan syre i nästan 1 miljard var inte vana vid den nya gasen, därav historiens första massutrotning. Enormt många bakterier dog pågrund av syret, men ett fåtal anpassade sig till det nya förhållandet och blev fler av fler med hjälp av mutation.
Syrehalten steg i haven, och syrgas steg upp och lade sig i det skyddande ozonlager som än idag skyddar oss från de skadliga UV strålarna.
Detta lade den konkreta grunden för liv på land.
För omkring 800 miljoner år sedan, då bakterier hade härjat på jorden i 3 miljarder år, så började de encelliga organismerna att leva tillsammans i kolonier. Olika cellgrupper specialiserade sig på olika uppgifter, ex syreupptagning och näringsintagning. Tack vare detta kunde snart flercelligt liv uppstå.
Under 4 miljarder år hade nu bakterier varit de enda levande och nu kunde de första riktiga djuren utvecklas. I haven, så uppstod maneter, maskar, nässeldjur och olika blötdjur och det fanns miljontals flercelliga alger. Alla dessa växter och djur har troligtvis uppstått genom mutationer och genom det naturliga urvalet.
För 600 miljoner år sedan hade djuren ännu inget skelett. Allt levde i havet och de enda växter som fanns var föercelliga alger. Allt eftersom så började nu även ryggradsdjur uppstå i form av käklösa fiskar, så kallade rundmunnar. Algerna flöt upp på land och la sig som tjocka täcken längs stränderna. Detta skulle senare hjälpa växterna upp på land.
Då algerna flyttade längre in på land och bildade gigantiska ormbunks skogar, tog även djuren efter, och det fanns goda livsmöjligheter på grund av det solljus, syre och koldioxid som landlivet kunde erbjuda.
Havsskorpionen, Eurypterus, hade nu installerat sig på land och kom att bli det första landlevande djuret. Nu när detta första stadie i vistelsen på land hade genomförts, började spridningen av växter och djur och snart skulle både land och vatten vara fullproppade av olika arter.
Efter 40 miljoner år skulle det första ryggradsdjuret kunna leva på land, och ständigt så utvecklades arten till perfektion för landlivet. Arten utvecklade nya andningsorgan, bättre organiserade sinnen och kunde hantera vattentillgångarna som var väldigt små på land.
Till en början skulle arten var ohotad och det skulle inte vara någon konkurrens om föda. Troligtvis utvecklades groddjuret ur grodfiskar, som levde på land då och då och ibland i vatten. Grodfiskarna hade mycket enkla lungor och starka fenor och de flydde lätt upp på land då fara hotade.
Hos fiskdjuren skedde en explosiv utveckling och massvis med nya arter uppstod. Bland de landlevande djuren kunde man nu se helt skilda arter om man jämförde med dem i vattnet. Insektslivet utvecklades och nu kunde man även skåda de första spindlarna.
För omkring 345 miljoner år sedan förenades jordens då flera kontinenter till två stycken: Gondwanaland och Laurasien. Detta var gav goda chanser för att nya arter skulle uppstå. Det skedde även en kraftig utveckling hos främst växtligheten. Enorma ormbunkar bredde ut sig till stora skogar och senare under uppstod även de allra första fröväxterna.
300 miljoner år sedan, och historiens första istid hade kommit. Många arter dog på grund av detta, men när väl istiden hade nått sitt slut så kunde kräldjur börja utvecklas från groddjuren.
Den främsta skillnaden mellan dessa arter var att groddjurens ägg levde i vatten, helt oskyddade från uttorkning om de skulle behöva förvaras på land. Kräldjurens ägg hade däremot tjocka skal och hade därför större chans att klara sig på land.
I slutet av denna tidsepok, slogs de två dåvarande kontinenterna Gondwanaland och Laurasien, ihop till Pangea, superkontinenten. Samtidigt skedde även historiens största massutrotning. Upp till 90 % av alla dåvarande arter tros ha dött ut. Massdöden hindrade dock inte dinosauriernas utveckling som skulle komma härnäst.
För 230 miljoner år sedan, då livet på jorden hade återhämtat sig från utrotningen, genomgick kräldjuren en mycket snabb utveckling och denna nya art, kom att bli dinosaurien.
På grund av klimatet var andra växt och djurarter tvungna att snabbt anpassa sig efter det nya klimatet som Pangea fört med sig, annars kunde det blui svårt att överleva. Ryggradsdjuren blev större och intelligentare och barrträden fick tjockare barr. utvecklades för att klara torkan. Ungefär samtidigt som dinosaurierna började ta form så började Pangea, superkontinenten, att brytas upp, och arterna behövde anpassa sig till de nya klimaten på nytt.
Dinosaurierna hade kommit för att stanna, och ledde vidare utvecklingen till Däggdjuret. Dock så var det vanligaste däggdjuren råttor och möss, och de livnärde sig främst på insekter. Men de skulle vidareutvecklas i många miljoner år framöver, och sedan leda till männiksans uppkomst (vilket kommer lite längre ned i texten)
140 miljoner år senare, skulle växtlighetens tid vara kommen, och det skedde en radikal utveckling. Träden var nu bland annat av björk och ek, och det fanns blomväxter som vi ännu har idag.
Det var också under denna period om Pangea delade på sig helt och hållet. Afrika bildades och drog sig söderut samtidigt som Amerika drog sig åt väster och Asien åt öst. Kontinenterna började, även de, att likna de som finns idag. Efter 65 miljoner år skulle dinosauriernas liv på jorden avslutas mycket snabbt. 3/2 av alla arter dog ut och därmed var dinosuriernas tidsålder förbi.
Vad man tror kan ha orskat detta var ett meteoritnedslag som orsakade förödande konsekvenser, bland annat svåra klimatförändringar. Dinosaurierna dog alltså helt och hållet ut, men det gjorde inte däggdjuren. Det var också däggdjuren som nu hade sin tid framför sig.
Dinosauriernas död hade skapat förutsättningar för däggdjuren att ta över. Och det gjorde de också. Däggdjuren bestod visserligen av ganska få arter, omkring 4500 stycken, men de skulle inte hindra utvecklingen då däggdjur är väldigt primitiva.
Elefanten, som kanske inte riktigt såg ut som den idag, existerade, och blåvalen, som skulle komma att bli det största djuret som någonsin levt på jorden. Andra djur som levde var katten och hästen, vilka inte heller riktigt såg ut som idag. Mot slutet av denna tid hade också den äldsta människan tagit form. Hon skulle sedan utvecklas under 2 miljoner år för att bli den hon är idag.
Slutligen, för 2 miljoner år sedan, hade utvecklingen fört med sig så mycket, och människan hade tagit form.
Jag tycker att det har gått bra att skriva denna del av projektet (föutom ett litet missöde som inträffade igår). Informationen har dock vart ganska svår att hitta, och det har inte vart det lättaste att formulera meningarna. Trots allt, så har det gått snabbt att få ihop denna text och jag har lärt mig mycket.
Hoppas jag blir lika nöjd med resten!
Livets Utveckling
Vad är liv? Är människor, djur och växter liv? Är stenar liv?
Allting här på Jorden är inte levande och det är en stor skillnad mellan det levande och det som inte lever.
Allt som lever består av celler, Och cellerna behöver syre och energi och allt eftersom deras behov blir tillgodosedda så förökar dom sig och behöver "byggnadsmaterial".
Och orsaken till att vi har den mångfald av djur och växter som vi faktiskt har idag, beror på att cellerna, livet, alltid förökar sig.
Troligtvis så skapades Universum för 15 miljoner år sedan, men då var Jorden obeboelig till skillnad från idag.
Big Bang, den stora smällen, tros ha lett till uppkomsten av vårt solsystem och nästan 10 miljoner år senare så skapades solen och de andra planeterna ur det enorma gasmoln som Big Bang skapat.
I början så var Jorden ett glödande klot, men allt eftersom tiden gick så stelnade ytan till och blev en skorpa och det var vid den tiden omöjligt för liv att uppstå.
Temperaturen var högt över 100 grader och det fanns varken solljus eller syre.
Livsmöjligheterna var lika med noll, då atmosfären bestod av vattenånga, koldioxid, metan, ammoniak och andra giftiga svavelångor.
Tiden gick, och så småningom så svalnade det på jorden och vattenångan kondenserades och blev regn, regnet bildade våra hav. Det regnade i flera miljoner år, och samtidigt så kunde solstrålar bryta igenom atmosfären. Solenergin tillsammans med vattnet bildade liv.
De första livet var bakterier, encelliga och utan cellkärna. Deras ämnesomsättning ledde till att de kunde föröka sig genom celldelning. Syre behövde de dock inte och livnärde sig på olika mineraler.
Men de livsfarliga UV-strålarna som på den tiden inte blockerades av vår atmosfär, hotade bakterierna.
Där av finns det teorier om att livet kommer från en annan plats i universum, skickat till Jorden.
Dock, så stoppades de farliga UV-strålarna av vattnet, och bakterierna kunde leva i en skyddad miljö på havets botten eller i underjorden.
Efter en tid så spred sig bakterierna vidare, uppåt, och kunde anpassa sig till solljuset. De bildade klorofyll, och helt plötsligt fanns det fotosyntes.
(på grund av bristande ork så tar jag nu en kaffepaus för att få ny krafter)
Starten
Nu sätter jag igång med Projektet!
(borde ha startat tidigare)
Jag ska under detta projekt självklart försöka lära mig så mycket som möjligt, och berätta så genomgående som möjligt om de olika stadierna som utvecklingen på jorden har genomgått.
Efter varje inlägg som jag gör, så kommer jag även att skriva en kommentar om hur jag tyckte det gick att hitta information samt hur jag tänkte osv.
Nu sätter jag igång!
