De nya bakterierna kallades blågröna bakterier, och när det bildats fler bakterier av denna sort så bildades även mer syre.


De bakterier som levt utan syre i nästan 1 miljard var inte vana vid den nya gasen, därav historiens första massutrotning. Enormt många bakterier dog pågrund av syret, men ett fåtal anpassade sig till det nya förhållandet och blev fler av fler med hjälp av mutation.

Syrehalten steg i haven, och syrgas steg upp och lade sig i det skyddande ozonlager som än idag skyddar oss från de skadliga UV strålarna.

Detta lade den konkreta grunden för liv på land.

För omkring 800 miljoner år sedan, då bakterier hade härjat på jorden i 3 miljarder år, så började de encelliga organismerna att leva tillsammans i kolonier. Olika cellgrupper specialiserade sig på olika uppgifter, ex syreupptagning och näringsintagning. Tack vare detta kunde snart flercelligt liv uppstå.

Under 4 miljarder år hade nu bakterier varit de enda levande och nu kunde de första riktiga djuren utvecklas. I haven, så uppstod maneter, maskar, nässeldjur och olika blötdjur och det fanns miljontals flercelliga alger. Alla dessa växter och djur har troligtvis uppstått genom mutationer och genom det naturliga urvalet.

För 600 miljoner år sedan hade djuren ännu inget skelett. Allt levde i havet och de enda växter som fanns var föercelliga alger. Allt eftersom så började nu även ryggradsdjur uppstå i form av käklösa fiskar, så kallade rundmunnar. Algerna flöt upp på land och la sig som tjocka täcken längs stränderna. Detta skulle senare hjälpa växterna upp på land.

Då algerna flyttade längre in på land och bildade gigantiska ormbunks skogar, tog även djuren efter, och det fanns goda livsmöjligheter på grund av det solljus, syre och koldioxid som landlivet kunde erbjuda.

Havsskorpionen, Eurypterus, hade nu installerat sig på land och kom att bli det första landlevande djuret. Nu när detta första stadie i vistelsen på land hade genomförts, började spridningen av växter och djur och snart skulle både land och vatten vara fullproppade av olika arter.

Efter 40 miljoner år skulle det första ryggradsdjuret kunna leva på land, och ständigt så utvecklades arten till perfektion för landlivet. Arten utvecklade nya andningsorgan, bättre organiserade sinnen och kunde hantera vattentillgångarna som var väldigt små på land.

Till en början skulle arten var ohotad och det skulle inte vara någon konkurrens om föda. Troligtvis utvecklades groddjuret ur grodfiskar, som levde på land då och då och ibland i vatten. Grodfiskarna hade mycket enkla lungor och starka fenor och de flydde lätt upp på land då fara hotade.

Hos fiskdjuren skedde en explosiv utveckling och massvis med nya arter uppstod. Bland de landlevande djuren kunde man nu se helt skilda arter om man jämförde med dem i vattnet. Insektslivet utvecklades och nu kunde man även skåda de första spindlarna.

För omkring 345 miljoner år sedan förenades jordens då flera kontinenter till två stycken: Gondwanaland och Laurasien. Detta var gav goda chanser för att nya arter skulle uppstå. Det skedde även en kraftig utveckling hos främst växtligheten. Enorma ormbunkar bredde ut sig till stora skogar och senare under uppstod även de allra första fröväxterna.

300 miljoner år sedan, och historiens första istid hade kommit. Många arter dog på grund av detta, men när väl istiden hade nått sitt slut så kunde kräldjur börja utvecklas från groddjuren.

Den främsta skillnaden mellan dessa arter var att groddjurens ägg levde i vatten, helt oskyddade från uttorkning om de skulle behöva förvaras på land. Kräldjurens ägg hade däremot tjocka skal och hade därför större chans att klara sig på land.

I slutet av denna tidsepok, slogs de två dåvarande kontinenterna Gondwanaland och Laurasien, ihop till Pangea, superkontinenten. Samtidigt skedde även historiens största massutrotning. Upp till 90 % av alla dåvarande arter tros ha dött ut. Massdöden hindrade dock inte dinosauriernas utveckling som skulle komma härnäst.

För 230 miljoner år sedan, då livet på jorden hade återhämtat sig från utrotningen, genomgick kräldjuren en mycket snabb utveckling och denna nya art, kom att bli dinosaurien.

På grund av klimatet var andra växt och djurarter tvungna att snabbt anpassa sig efter det nya klimatet som Pangea fört med sig, annars kunde det blui svårt att överleva. Ryggradsdjuren blev större och intelligentare och barrträden fick tjockare barr. utvecklades för att klara torkan. Ungefär samtidigt som dinosaurierna började ta form så började Pangea, superkontinenten, att brytas upp, och arterna behövde anpassa sig till de nya klimaten på nytt.

Dinosaurierna hade kommit för att stanna, och ledde vidare utvecklingen till Däggdjuret. Dock så var det vanligaste däggdjuren råttor och möss, och de livnärde sig främst på insekter. Men de skulle vidareutvecklas i många miljoner år framöver, och sedan leda till männiksans uppkomst (vilket kommer lite längre ned i texten)

140 miljoner år senare, skulle växtlighetens tid vara kommen, och det skedde en radikal utveckling. Träden var nu bland annat av björk och ek, och det fanns blomväxter som vi ännu har idag.

Det var också under denna period om Pangea delade på sig helt och hållet. Afrika bildades och drog sig söderut samtidigt som Amerika drog sig åt väster och Asien åt öst. Kontinenterna började, även de, att likna de som finns idag. Efter 65 miljoner år skulle dinosauriernas liv på jorden avslutas mycket snabbt. 3/2 av alla arter dog ut och därmed var dinosuriernas tidsålder förbi.

Vad man tror kan ha orskat detta var ett meteoritnedslag som orsakade förödande konsekvenser, bland annat svåra klimatförändringar. Dinosaurierna dog alltså helt och hållet ut, men det gjorde inte däggdjuren. Det var också däggdjuren som nu hade sin tid framför sig.

Dinosauriernas död hade skapat förutsättningar för däggdjuren att ta över. Och det gjorde de också. Däggdjuren bestod visserligen av ganska få arter, omkring 4500 stycken, men de skulle inte hindra utvecklingen då däggdjur är väldigt primitiva.

Elefanten, som kanske inte riktigt såg ut som den idag, existerade, och blåvalen, som skulle komma att bli det största djuret som någonsin levt på jorden. Andra djur som levde var katten och hästen, vilka inte heller riktigt såg ut som idag. Mot slutet av denna tid hade också den äldsta människan tagit form. Hon skulle sedan utvecklas under 2 miljoner år för att bli den hon är idag.

Slutligen, för 2 miljoner år sedan, hade utvecklingen fört med sig så mycket, och människan hade tagit form.


Jag tycker att det har gått bra att skriva denna del av projektet (föutom ett litet missöde som inträffade igår). Informationen har dock vart ganska svår att hitta, och det har inte vart det lättaste att formulera meningarna. Trots allt, så har det gått snabbt att få ihop denna text och jag har lärt mig mycket.


Hoppas jag blir lika nöjd med resten!